Med tillkomsten av probiotika som säljs som kosttillskott har det blivit vanligt att hänvisa till bakterier i tarmkanalen som "bra" bakterier eller "dåliga" bakterier. Den genomsnittliga personen värdar omkring 100 biljoner bakterier i tarmen, enligt Harvard Medical School Family Health Guide. "Bra" bakterier utför ett antal nödvändiga funktioner i tarmkanalen. Vissa "dåliga" bakterier orsakar inga problem så länge deras antal är låga men kan göra dig sjuk om de multiplicerar eller reser till andra delar av kroppen.
Bekämpa dåliga bakterier
Bra bakterier hjälper till att hålla dåliga bakterier från att multiplicera och orsaka sjukdom på flera sätt. De använder näringsämnen så att dåliga bakterier inte har tillgång till dem. Laktobaciller, som oftast finns i tunntarmen och Bifidobacteria, som huvudsakligen finns i tjocktarmen, upprätthåller en sur miljö i tarmarna genom att producera mjölksyra, väteperoxid och ättiksyra. En sur miljö motverkar tillväxten av dåliga bakterier. Goda bakterier stärker också slemhinnan som leder inuti tarmen, vilket gör det svårare för toxiner att få en tålighet och ta upp sig.
Digesting Nutrients
Matsmältning beror på de goda bakterierna, som bryter ner komplexa sockerarter, proteiner och fetter, så din kropp kan absorbera sin energi. Lactobacilli, de dominerande mikroorganismerna som finns i tunntarmen, bryter ner proteiner såväl som laktos, vilket finns i mejeriprodukter och kolesterol för absorption.
Syntetiserande vitaminer
Vissa bakterier syntetiserar också vitaminer. Lactobacillus acidophilus tillverkar vitamin K. Mjölksyrabakterier producerar vissa B-komplexa vitaminer, medan enteriska bakterier producerar vitamin B-12.
Hjälpa immunsystemet
Goda bakterier spelar en stark roll för att stödja immunsystemet. En typ av Lactobacillus, L. caseii, producerar bakteriociner, föreningar som begränsar tillväxten av skadliga bakterier i tunntarmen. Goda bakterier ökar vita blodkroppar som kallas T-celler, vilket bidrar till immunförsvarets reaktion på skadliga bakterier. En översyn av tillgängliga studier som genomförts av Veterans Administration Puget Sound Health Care System och publicerades i april 2006 av "The American Journal of Gastroenterology" fann att det med probiotika, som består av "bra" bakterier, kan förkorta varaktigheten av diarré efter antibiotikabehandling och i Clostridium difficile infektioner.
