Du f�rs�ker s� h�rt att kosta och �ta r�tt. Du vet att kaloribelastade godisar, kakor och kakor �r s�ker p� att f�rlora din kost, s� du f�rs�ker bota dina s�ta beg�r genom att ta tag i en kostsoda. Tyv�rr kan dina anstr�ngningar att g�ra r�tt val sabotera dina goda avsikter. Konstgjorda s�tningsmedel kan lura dina smakl�kar, men din hj�rna och matsm�ltningssystem k�nner skillnaden och kommer att rampa upp sina anstr�ngningar f�r att f� den verkliga saken.
Bekymmer uppst�r
Det f�rsta konstgjorda s�tningsmedlet dateras till 1879, n�r en forskare som arbetade med koltj�rderivat smakade sitt arbete. �mnet han skapade var sackarin, vilket �r 300 g�nger s�tare �n socker. Under m�nga �r anv�ndes det endast medicinskt som en produkt f�r diabetiker som beh�ver begr�nsa sockerintaget. Tv� faktorer bidrog till den stigande populariteten hos befolkningen i allm�nhet: ett sockerbrist under andra v�rldskriget och tunnheten blev en sk�nhetsstandard. Under �ren utvecklades mer artificiella s�tningsmedel, samtidigt som oro �ver anv�ndningen av dessa produkter ocks� �kade. Till exempel har amerikaner g�tt i vikt och f�rekomsten av diabetes har �kat tillsammans med anv�ndningen av artificiella s�tningsmedel. Forskare undrade om det bara var tillf�lligt eller om de artificiella s�tningsmedel faktiskt var skyldiga.
Effekter av artificiella s�tningsmedel
Flera stora studier som g�r tillbaka till 1970-talet har funnit att l�ngsiktigt intag av artificiella s�tningsmedel, s�som aspartam, acesulfamkalium och sukralos, kan faktiskt leda till �kad vikt. Intressant �r att n�r man intar konstgjorda s�tningsmedel i kalorier med mat, som du kanske hittar i energi- eller dietst�nger, finns det ingen �kning av aptiten j�mf�rt med liknande livsmedel som inneh�ller �kta socker. Men n�r du konsumerar s�tv�rdsprodukter utan kalorier, som dietdrycker, blir du hungrigare. Och eftersom provsmakning av s�ta smaker har visat sig �ka din �nskan och beroende av s�ta matar, kan konstgjorda s�tningsmedel faktiskt g�ra dig l�ngtan efter mer s�ta saker, s� att v�lja diet sodavatten f�r att f�rs�ka sl� ett s�tt beg�r sannolikt har motsatt effekt och g�r dig �nnu mer sannolikt att ge in till den s�ta behandla du �nskar. Med tiden kan �kad aptit och s�t cravings leda till att �ta mer och g� ner i vikt.
Lura din kropp
Din hj�rna svarar p� smaken av mat genom att f�rbereda matsm�ltningssystemet f�r att bearbeta dessa livsmedel ordentligt, men artificiella s�tningsmedel aktiverar inte hj�rnan och matsm�ltningsf�rfarandena p� samma s�tt som �kta socker g�r, och denna koppling leder till �kad aptit n�r din kropp gr�ter f�r vissa av den riktiga saken. Vissa studier har visat att den s�ta smaken ber om din hj�rna att skicka ut insulin f�r att hantera inkommande sockerarter. N�r man dricker diet soda finns det emellertid inget socker f�r insulin att bearbeta. Detta kan leda till en �kning av hunger, s�rskilt f�r s�ta saker, eftersom din kropp f�rs�ker anv�nda det insulin som sl�pptes ut. Forskare forts�tter att dyka in i anledningarna till att artificiella s�tningsmedel leder till att hungern �kar, eftersom studieresultaten fortfarande �r inkonsekvent.
F�rslag
Bottom line �r att vikt�kningen �r f�rknippad med �verdriven kaloriintag. Dricka diet soda i sig kommer inte att orsaka att du packar p� pund men kan g�ra din kamp f�r att undvika godis som mycket sv�rare. Om du m�ste ha din dagliga diet soda, f�rs�k att dricka det med en m�ltid. Om du g�r det kommer det att s�kerst�llas att det finns riktig mat och socker f�r din kropp att sm�lta, i st�llet f�r bara ett tomt l�fte om kalorier. B�ttre �n, bryta din diet soda vana helt och h�llet till f�rm�n f�r naturliga alternativ. Prova smaks�ttning av vanligt vatten med naturliga val som frukt eller gurka skivor. Om den bubbla tingle �r vad du �lskar, prova vanligt seltzer vatten eller mousserande mineralvatten. Var noga med att l�sa etiketter n�r du v�ljer gnistvatten, eftersom de flesta smaksatta alternativen ocks� har artificiella s�tningsmedel. Du kanske tycker att den enkla renheten av vatten �r mycket mer t�rstsl�ckande och tillfredsst�llande �n de dietdrycker du har lita p�.